Författardrömmar är till för att förverkligas – del 2

Vad kavaljeren på Ormberget inte visste var att jag hade ett frimärksstort urklipp i min plånbok. Ni vet de där små kulturannonserna som finns i Aftonbladet. På urklippet stod det Skrivlabbet och webbadressen till Medlefors Folkhögskola. Annonsen var rätt sliten för jag hade tittat på den ett antal gånger under de senaste månaderna. Det var min mors alltför tidiga bortgång som fick mig att inse att man inte har obegränsat med tid till att förverkliga drömmar. Efter julfesten så stämde jag om pianosträngarna i mitt huvud och skickade in ansökningshandlingarna till Medlefors Folkhögskola.

Publicerat i Bok: Storsien - 100 år i en norrbottnisk by | Kommentarer inaktiverade för Författardrömmar är till för att förverkligas – del 2

Författardrömmar är till för att förverkligas – del 1

Författardrömmar.

Första gången jag överhuvudtaget nämnde att jag skulle skriva en bok var på en julfest på Ormberget i Luleå för bra många år sedan. Jag fick okänd kavaljer vid bordet som undrade vem jag var och jag berättade om man, barn och vardagen. Han verkade inte speciellt imponerad så jag fortsatte – jag spelar innebandy och går på spinning. – Uhm, sa han och såg ointresserad ut. Då klämde jag till med att jag går på Yoga också. – Jaha, och vad är det du verkligen vill göra, sa han och spände ögonen i mig. Utan att jag visste ordet av så avslöjade jag hemligheten – att skriva en bok.

Publicerat i Bok: Storsien - 100 år i en norrbottnisk by | Kommentarer inaktiverade för Författardrömmar är till för att förverkligas – del 1

Jag vill vara en helikopterpilot

De flesta av oss utformar våra liv så att vi kan gå omkring på autopilot, men vi betalar ett pris för det. På samma sätt som med ett gigantiskt flygplan tar det tid att byta riktning. Vi kan inte bara vakna en morgon och säga ”Jag vill inte betala lånet på villan längre” eller ”Jag vill inte arbeta mer”.

En helikopter däremot är gjord för att kunna vända på en guldpeng. Den är väldigt praktisk gjord eftersom man kan landa på en strand vid Luleälven eller starta från stadshusets tak, men man måste också vara beredd på att hantera fyra spakar på en gång och använda både händerna och fötterna. Det som krävs är att du måste göra dig av med allt onödigt bagage, eftersom en helikopter inte kan ta så mycket last.

Publicerat i Ankis författarblogg | Kommentarer inaktiverade för Jag vill vara en helikopterpilot

En hisnande upplevelse att tala om yoga med 20 bilder á 20 sekunder

Den 19 september talade jag på PechaKucha Night på Norrbottensteatern.Arrangemanget sker i samarbete med Centek och Svensk form.

PechaKucha är en japansk snabbpresenationsteknik där varje talare får visa 20 bilder á 20 sekunder.

Läs mer om fenomenet på PechaKuchas officiella webbplats!

Talarlistan

1. Jan Nyberg
2. Malin Lundström, om funktionsnedsatthet
3. Carl-Magnus Helgegren, om IronMan
4. Anne-Christine Liinanki, om Yoga
5. Michael Stenmark, om Japans medieindustri
6. Matilda Eriksson & Josefina Nordmark, om arkitektur
7. Leo Filson, om betong
8. Lenita Ericson, om politik
9. Pelle Lindblom, om qvantfysik

Publicerat i Ankis författarblogg | Kommentarer inaktiverade för En hisnande upplevelse att tala om yoga med 20 bilder á 20 sekunder

Även den siste fyrmästaren

Även den siste fyrmästaren vid Närs fyr på Gotland fick ta emot folk som längtade västerut. En kväll i början av april 1961 såg han en båt, som senare visade sig vara en rysk roddbåt stanna utanför fyren i mörkret. Mannen på båten kom iland och begärde att få stanna. Myndigheterna kopplades in och det hela avvecklades i lugn och ro. Vid Slite kunde det ryska fartyget nästa dag återgå till hemlandet utan sin ordinarie chef.

Historien kunde ha varit slut här, men nyfiken som jag är lusläste jag dagböcker från fyren i När. Rapport från familjen Carlsson den 29 juni 2003:

Idag den 29 juni kl 11:45 precis innan vi skulle lämna fyrplatsen kom det en taxi med en amerikansk författarinna. Hennes son hade arbetat ihop med en rysk avhoppare. Han hade arbetat på ett ryskt krigsfartyg som sjökapten. 1961 när fartyget var utanför Närsholmen hade han på natten när besättningen sov, flytt i en roddbåt. Fyrmästaren på När hade tagit hand om honom och fört honom till Hemsepolisen. CIA hade tagit honom från Stockholm till USA på grund av att han hade värdefulla uppgifter att lämna. I USA bodde han resten av sitt liv, kringresande av rädsla för KGB som antingen hade dödat honom eller gett honom livstid i Sibirien.

Den amerikanska damen var så fascinerad av hans öde. Hon har under sju års tid rest i hans fotspår. Sista anhalten var Närsholmen, och hit kom hon i Gutetaxi. Vi bjöd in henne i huset och vi visade henne de dokument som finns här. Hon berättade att ryssen dog år 2000.

Vi har ingen aning om vad den amerikanska författarinnan heter eller vad boken heter, men det var en spännande berättelse”

Publicerat i Ankis författarblogg | Kommentarer inaktiverade för Även den siste fyrmästaren

En säregen plats Närs fyr på Gotland

Åren under första världskriget dominerades av ett otal iakttagelser om passerande örlogsfartyg av olika slag, zeppelinare, aeroplan och ilandflutna minor. Ibland exploderade minorna så nära att rutor i lanterninen i fyren krossades. En del minor desarmerades medan andra bara lade sig till ro vid stranden.

Under andra världskriget var Närs fyr vad många flyktingar spanade efter. Många flyktingar kom iland vid fyrplatsens lilla brygga, andra landade med knapp nöd på stranden om de lyckades hålla båten flytande så länge. Flyktingtrafiken kulminerade i slutet av 1944, men pågick även fram till våren 1945. I dagarna kring fredsslutet anlände en hel båtlast med tyska militärer. Också de såg i Närs fyr västerlandets utpost mot öster.

Vid en stenletarpromenad vid Närs fyr under sommaren 2012 upptäckte jag och en vän ett mysterium. Vid en märkt sten vid havet låg ett par barnshorts, barnskor och ett par damskor i storlek 38. Inget större mysterium tycker säkert vän av ordning – men – dagen efter sågs en bil passera under natten – och – shortsen och skorna var flyttade till en plats nära vägen.

Publicerat i Ankis författarblogg | Kommentarer inaktiverade för En säregen plats Närs fyr på Gotland

På den gotländska savannen

På den gotländska savannen strövar inga gaseller eller lejon, men rabbisarna och de frigående korna har hittat sitt paradis. De små spridda enbuskarna bildar spöklika silhuetter i skymning och gryning. Ute mot udden sticker fyrtornet upp sin stöddiga kroppsbyggnad och spejar ut över den steniga och vågskummande stranden. Rakt österut över havet till närmaste land är det nästan etthundra sjömil.

Så långt når inget fyrljus.
På natten när fyren i När blickar sina intervaller är omgivningarna mystiska och det är inte alls konstigt att Andrej Tarkovskij spelade in filmen Offret vid fyren längst ut på Närsholmen.

När du tycker att kvällsljuset över de flacka, kobetande markerna är magiskt. Betänkt då att det en gång i tiden fanns både jättar och troll här, och platsen känns med ens som en scen ur August Strindbergs Hemsöborna.

” Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem runt halsen”.

 

Publicerat i Ankis författarblogg | Kommentarer inaktiverade för På den gotländska savannen

Summarnat bäi Närsai

Gäddu star i gyli, vassn darrar –
Summarnat

Cykel knikar, bromsar, stännar …
Säiste drupen pickadång

Flasku i ai
Gäddu slaur u döikar …
– Va fan var de?

Cykel knikar, vassn darrar –
Summarnat.

– Allan Nilsson –

Publicerat i Ankis författarblogg | Kommentarer inaktiverade för Summarnat bäi Närsai

Vi är alla besökare

Vi är alla besökare
I denna tid, på
denna plats …
Vårt syfte är att
iaktta, lära, växa,
älska, och sedan
återvända hem

Aboriginskt Ordspråk

Publicerat i Ankis författarblogg | Kommentarer inaktiverade för Vi är alla besökare

Om spindelväven rör sig blir det vind eller storm

”När ni ser ett moln stiga upp i väster, säger ni genast att det blir regn, och det blir det också. Och när ni märker att vinden blir sydlig, säger ni att det blir hett, och det blir det.”

Det här citatet är inte hämtar från någon gammal meteorologibok. Det står i självaste Bibeln, närmare bestämt i Nya testamentet Lukasevangelium 12:54-55.

Aristoteles levde i Grekland under 300-talet f Kr och betraktas som den västerländska filosofins och vetenskapens fader. Aristoteles skrev bland annan ett verk om vad som heänder i atmosfären. En av Aristoteles lärjungar, Theofrastos, skrev ned en del av prognosmetoderna.

”Om grodorna i träsken upprepar sitt entoniga och klagande upplösa sig molnen i strömmar av regn”.

Eller: ”Om spindelväven rör sig, blir det vind eller storm”.

Vad ska man då göra i ett kalltempererat skandinaviskt klimat för att spå väder?

Svaret är kanske att göra som den grevliga änkan i dikten av Anna-Maria Lenngren,

”Uppå ett gammalt slott, ett arv av gamla fäder, en skinntorr grevlig änka satt, var skral, drack ständigt te på fläder, och hade ben som spådde väder …

Publicerat i Ankis författarblogg | Kommentarer inaktiverade för Om spindelväven rör sig blir det vind eller storm