Varför ägnar man ett och ett halvt år med att intervjua och fotografera människor i glesbygd?

Svaret är varken entydigt eller enkelt. Resorna där vi startat i gryningen för att resa många mil; till en hästpremiering; en kalvmärkning i rengärdet; skogsavverkning med Häst; den mystiska byn Taipale; byn som varit arbetsläger har gett mig och fotografen Gunnar Svedenbäck oförglömliga upplevelser och insikter.

Baksidestext ur boken Norrbottiska liv ensligt belägna:

Vi talar idag ofta om ”det kluvna landet”, ett Sverige med två delar som alltmer glider isär, där utvecklingen anses gå helt olika vägar. Å ena sidan de expansiva storstadsregionerna med högt tempo och snabb tillväxt. Å andra sidan landsbygd, glesbygd med avfolkning och stagnation, indragen service, arbetslöshet. Det finns gott om dystra visioner av landsbygdens framtid. Ofta blir det en ytlig beskrivning där många nyanser försvinner.
Medan storstaden beskrivs som dynamisk och föränderlig anses glesbygden stillastående, oföränderlig, tillbakablickande. Ingenting kunde var mer fel. Förändringen går lika fort i glesbygden men om den tar sig andra vägar. Här krävs det  stor kreativitet, mycket nytänkande och entreprenörskap för att skapa liv och framtid.
”Norrbottniska liv ensligt belägna” visar mycket av den idérikedom som spirar där man kanske inte förväntar sig det. Den är en modern ”folklivsskildring” och som sådan inte bara av värde i dag utan också för framtiden. Författaren och fotografen känner sin miljö väl och försöker genom bild och text gestalta modernt liv och arbete i några byar i Norrbotten. Läsaren får till exempel följa med renskötare i en skogssameby – ganska sällan skildrat i bokform – men också besöka en musikfestival och möta hästuppfödare.
Allt exempel på att framtiden i glesbygden måste mötas på många olika sätt.

 

Det här inlägget postades i Bok: Norrbottniska liv ensligt belägna. Bokmärk permalänken.